Liten Datorhandbok För Målmedvetna
Academic Computer Club, Umeå Universitet, 2000
Internet
Internetadresser
Grunderna
Du har förmodligen drunknat i alla adresser till hemsidor och olika personers brevlådor. Mystiska tecken såsom snabel-a (@) och kryptiska förkortningar med punkter emellan dyker upp hela tiden. Vad står nu detta för? Det hela är faktiskt logiskt uppbyggt!
Det finns olika typer av adresser. Det finns alfanumeriska adresser och IP-nummer till enskilda datorer. Sedan finns e-postadresser och adresser till hemsidor (URL:er), dessa bygger på adresseringen till enskilda datorer.
Adresser till enstaka datorer
Grunden för alla adresser är egentligen IP-nummer som är fyra grupper om tre siffror separerade med punkter, till exempel 130.239.42.13. De är svåra att komma ihåg, så därför har man introducerat alfanumeriska adresser som står för samma sak, men representeras av ord som vi har lättare att komma ihåg, till exempel peppar.cs.umu.se. En alfanumerisk adress kan motsvara en eller fler IP-nummer. För att översätta mellan dessa typer av adresser har man en så kallad "Domain Name Server" (DNS). I DNS:erna lagras &auuml;ven en del annan information om datorerna, exempelvis operativsystem, för att ta reda på denna information finns programmet nslookup i UNIX. Ge kommandot help i nslookup för vidare information.
En alfanumerisk adress består av tre huvuddelar; land eller organisationstyp, domän och datornamn. Oftast är domänen uppdelad i två eller fler ord. Alfanumeriska adresser tolkas från höger till vänster, från ett större sammanhang och till slut hamnar man på en unik adress. I vårt exempel, peppar.cs.umu.se, förkunnar .se att vi är i Sverige, .umu att vi rör oss inom Umeå Universitet, .cs att maskinen finns inom Institutionen för Datavetenskaps nätverk och peppar är själva datorns namn.
IP-numret tolkas istället från vänster till höger. Vi tolkar vår exempeladress, 130.239.42.13. 130 visar att vi rör oss inom SUNET (det svenska universitetsnätverket), 239 säger Umeå Universitet, 42 står för ett av Datavetenskaps nät och 13 är specifikt för peppar.
| Beteckning | Land |
|---|
| .se | Sverige |
| .fi | Finland |
| .no | Norge |
| .dk | Danmark |
| .is | Island |
| .uk | Storbritannien |
Fig. Exempel på landskoder.
| Beteckning | Organisation |
|---|
| .edu | Utbildningsinstitutioner |
| .com | Kommersiella företag |
| .gov | Regeringsmyndigheter |
| .mil | Militära organisationer |
| .net | Nätverksspecifika organisationer |
| .org | Organisationer som inte faller inom något ovanstående |
Fig. Exempel på organisationskoder. Tidigare var de helt förbehållna USA, men har spridit sig på sistone.
E-postadresser
E-postadresser är oftast skrivna på formen användare@domän.land, datorns namn utelämnas därför att det händer att de olika datorsystemen arrangeras om så att datorn som sköter e-post hanteringen byts ut. Annars är adresseringsmetodiken helt analog med tidigare. Här introducerar vi användarnamn och @-tecknet, @ heter officiellt snabel-a men kan utläsas som "at" (engelska för vid eller på). Så om du skulle översätta e-postadressen [email protected] till klarspråk så skulle du få något som liknar "Användaren allan vid datavetenskapliga institutionen, Umeå Universitet, Sverige".
WWW-adresser
WWW-adresser kallas URL:ar och är lite annorlunda i sin uppbyggnad. URL står för "Uniform Resource Locator" och det speglar vad det handlar om, ett universellt sätt att adressera olika saker. De har formen tjänst:adress. Tjänst står för vilken typ av uppkoppling som skall ske, en lista på dessa finns nedan. Adress är en komplett adress till någon eller något, allt beroende på vilken uppkoppling som skall göras, de specifika utseendena för olika uppkopplingstyper visas nedan.
| Tjänst | Komplett URL | Förklaring |
|---|
| http | http://dator/sökväg/fil | Letar upp och hämtar WWW-dokumentet sökväg/fil från dator. |
| ftp | ftp://dator/sökväg/fil | Överför sökväg/fil från dator via FTP. Eller visar katalogen sökväg på dator om ej fil angivits. |
| gopher | gopher://dator/sökväg/fil | Letar upp och hämtar sökväg/fil från dator via Gopher-systemet. Adresseringen inom Gopher-systemet är något annorlunda än de övriga. |
| file | file://sökväg/fil | Laddar in sökväg/fil lokalt. |
| news | news:newsgrupp | Letar upp och går in newsgrupp. |
| mailto | mailto:e-postadress | Skickar e-post till e-postadress. |
| telnet | telnet:dator | Öpnnar en Telnet anslutning till dator. |
Övriga adresser
Det finns fler typer av adresser som av olika skäl inte används så ofta. Det finns ett adresseringssätt i som härstammar från protkollet UUCP (UNIX to UNIX CoPy) och fortfarande kan ses i News-sammanhang som bygger på att du specificerar routingen själv, detta låter du oftast TCP/IP ta hand om.
Det finns en nivå i adresseringen under IP-numret också, nämligen Ethernet-adressen i det lokala nätverket. Översättningen mellan Ethernet-adresser och IP-nummer sker med hjälp av ARP (Address Resolution Protocol).
Författat av Tomas Byström
Bakåt , Framåt , Upp, Huvudsida
Denna sida ändrades sist av
handbok den
27/05 1996 11:12:52.
Last modified Monday, 27-May-1996 11:12:52 CEST