Liten Datorhandbok För Målmedvetna
Liten Datorhandbok För MålmedvetnaFilformat och konvertering
Datorgrafik kan lagras på två helt olika sätt. Man brukar skilja på vektorgrafik och bitmapgrafik.
En vektorbaserad bild består av ett antal polygoner och kurvor som bildar ifyllda ytor. Dessa ytor, som kan ha olika färg och form, kombineras på ett sådant sätt att de tillsammans formar den slutliga bilden. När en vektorbaserad bild visas på skärmen eller skrivs ut på skrivare ritas den upp yta för yta likt en målare skulle göra det: datorn drar en kurva med en gemensam start- och slutpunkt och fyller den sedan med lämplig färg.
Eftersom vektorobjekten i själva verket är matematiska funktioner kan de förstoras och förminskas i det närmaste obegränsat och ändå beskrivas matematiskt på samma sätt. Detta gör att vektorgrafik tar upp relativt lite arbetsminne oavsett hur stora objekten är. En annan bra egenskap hos vektorbaserad grafik är att den kan skapas utan att speciell hänsyn tas till på vilken skärm eller på vilken skrivare den slutligen skall visualiseras på. Man kan säga att vektorgrafik är upplösningsoberoende. Nackdelar hos vektorgrafik är att den kan ta lång tid för datorn att rita upp och att den lämpar sig dåligt för bilder med mycket detaljer som exempelvis fotografier.
Vanliga vektorgrafik-filformat är PS (PostScript) och EPS (Encapsulated Postscript). PS-formatet används när grafiken skall skrivas ut på PostScript-skrivare. EPS används när man vill överföra vektorgrafik mellan olika typer av programvaror. Det finns konverteringsprogram som kan konvertera mellan de båda närbesläktade filformaten.
Bitmapgrafik består av en tvådimensionell matris av punkter i olika färger. Representationen ligger alltså mycket nära utseendet bilden får när den visualiseras på papper eller skärm. När en bitmapbild lagras på fil används ofta någon form av komprimeringsalgoritm för att spara plats. Bitmapgrafik är oftast mycket komprimeringsvänlig, d.v.s. man kan tjäna mycket på att packa ihop bilden. En fördel med bitmapgrafik är att den är lätt att visualisera. Till nackdelarna hör att grafiken blir upplösningsberoende (matrisen har en fix storlek) och ofta kräver att man redan när bilden skapas beaktar i vilket medium den skall visualiseras.
Vanliga filformat för bitmapgrafik är GIF, TIFF, X-bitmap (unix), BMP (MS Windows), PICT (Macintosh).
Ljud är rent fysikaliskt vibrationer i luften. När ljud digitaliseras omvandlas ljudvågorna till digitala approximationer av den analoga förlagan. Gör man denna omvandling noggrant (hög samplingsfrekvens, hög amplitudnoggrannhet) får man hög ljudkvalité. I gengäld tar ljudsekvensen mycket plats och kräver mer av datorn vid uppspelandet. Vidare kan man välja mellan att digitalisera i stereo eller i mono. Stereosampling tar kräver av naturliga skäl dubbelt så mycket plats/kraft som monosampling. Som exempel kan sägas att CD-kvalité uppnås med 44kHz samplingsfrekvens i stereo med en amplitudupplösning på 16 bitar.
Det finns en uppsjö filformat för samplat ljud: WAV och AU tillhör de mest använda. Båda dessa filformat hanterar samplat ljud i många olika kvalitéer.
Digitalt ljud kräver mycket av datorhårdvaran för att spelas upp. Syntetiska ljud är ljud som genereras på ett kraftmässigt billigare sätt. I ljudfiler för syntetiskt ljud finns ingen eller nästan ingen information om ljudets karaktär. I stället beskrivs i vilken tonart ljudet skall spelas upp och hur lång tid ljudet skall låta.
Ett exempel på filformat för syntetiskt ljud är MIDI-formatet, framsprungen ur musikbranschens standard för digitala musikinstrument.
Digital film är en kombination mellan en serie stillbilder synkroniserat med ljud. Digital film ställer höga krav på datorns grafik- och ljudprestanda. För att få ned datamängden används olika komprimeringsalgoritmer.
Vanliga film-filformat är MPEG och Quicktime.
Att använda datorn som ordbehandlare är mycket vanligt. Ibland vill man föra över sina orbehandlingsdokument från ett ordbehandlingsprogram till ett annat. Eftersom varje ordbehandlingsprogram har sitt eget filformat sker detta sällan smärtfritt. Dessutom finns skillnader i sättet att spara dokumenten beroende på vilken plattform (PC, Mac, unix) man använder. Det är alltså inte säkert att ett PC-varianten av ett ordbehandlinsprogram kan läsa dokument skapat med samma ordbehandlingsprogram på en Mac-plattform.
I många ordbehandlingsprogram kan man välja att spara sitt dokument i ett annat filformat än standard för att förenkla överföringen till andra ordbehandlingsprogram. Det brukar också gå bra att läsa in dokument av en annan typ.
Filformat som är plattformsoberoende, och alltså lämpar sig väl om man vill gå den svåra vägen från ett program till ett annat är RTF (Rich Text Format) och MIF (Meta Interchange Format).
Det finns ett antal konverteringsprogram som kan konvertera mellan de olika filtyperna. På institutionens unixssystem finns bl.a. programvaror för konvertering mellan Microsoft Word och MIF (wordtomif), MIF och RTF (miftortf), MIF och WordPerfect (miftowp), RTF och HTML (rtftohtml).
Författat av Thomas Pederson
Last modified Wednesday, 08-May-1996 18:13:06 CEST